Bröst i rörelse - STÖDA BRÖSTEN

Under vecka 40 sätter vi på Apuls fokus på bröstcancer tillsammans med danska Cancer Society och deras kampanj - SUPPORT THE BREAST. Vi vill vara en stark röst och vi vill hjälpa till att driva danskarna i rätt riktning när det gäller motion och hälsa, vilket bidrar till en hälsosam livsstil.

Det är viktigt för oss som företag att kunna göra skillnad och inte minst att kunna ge cancerpatienter en säker miljö och en ljus framtid. Därför stöder vi BRUSTS med vår kampanj Bröst i rörelse. Ett stöd som vi är stolta över.

I det här blogginlägget kan du läsa mer om bröstcancer, där vi diskuterar vad du kan göra som cancerpatient eller som anhörig till en cancerpatient, vilka symtom du bör vara medveten om och hur motion och kost kan ha en positiv inverkan på att leva med och förebygga cancer.

Bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Danmark. Cancer drabbar cirka 37 000 danskar per år och av dessa får cirka 4 700 kvinnor bröstcancer. 1 av 9 danska kvinnor kommer att få bröstcancer under sin livstid. Det betyder också att vi måste stå tillsammans och stödja varandra för att få ner siffran.

Sjukdomen kan förekomma i alla åldersgrupper, men är vanligast hos kvinnor över 50 år. Bröstcancer är en av de allvarligaste cancerformerna hos kvinnor. Under en livstid är risken för en kvinna att få bröstcancer cirka 10 %.

Under de senaste 50 åren har risken för bröstcancer fördubblats för kvinnor över 45 år. En del av ökningen beror på att bröstcancer upptäcks bättre genom screeningprogram. Under det senaste decenniet har dock mycket ny kunskap om riskfaktorer för att utveckla bröstcancer framkommit. Risken för bröstcancer har ökat, men dödligheten har minskat och är nu faktiskt lägre än för 50 år sedan. Detta beror på att bröstcancer upptäcks tidigare och behandlas bättre.

Varför får man bröstcancer?

De exakta orsakerna till bröstcancer är inte kända, men ett antal faktorer som ökar risken för att utveckla sjukdomen är kända.

Genetiska faktorer

Det uppskattas att cirka 5-10 f alla bröstcancerfall beror på genetiska faktorer.
Geniska faktorer innebär att du har ärvt risken att utveckla bröstcancer. Om du har många fall av bröstcancer i din familj kan du gå till en genetisk rådgivare och ta reda på om det finns en ärftlig benägenhet för cancer i din familj.

Hormonella tillstånd

Kroppen producerar naturligt hormoner som är viktiga för vår utveckling och funktion. Men hormoner kan också spela en roll i utvecklingen av cancer. Det kan vara svårt att förstå hur hormoner som finns naturligt i kroppen kan spela en roll i utvecklingen av cancer. Forskarna känner inte till de exakta orsakerna. Vad man däremot vet är att det kvinnliga könshormonet östrogen spelar en roll i utvecklingen av bröstcancer, inklusive p-piller och hormonersättningsterapi.

Sexhormonet östrogen har betydelse för utvecklingen av brösten och det kvinnliga utseendet. Våra reproduktionsorgan producerar inte hormoner under hela livet. Vid en viss tidpunkt minskar hormonproduktionen. Detta är vad vi känner till som klimakteriet hos kvinnor.

Alkohol

Alkohol ökar risken för bröstcancer och risken ökar tyvärr även vid låg alkoholkonsumtion (ca 1 drink per dag) och för varje ytterligare drink per dag ökar risken med ca 5-9 %.

En studie visar att 12 f bröstcancerfallen i Danmark kan tillskrivas alkohol, vilket innebär att 640 kvinnor får bröstcancer varje år på grund av alkohol, medan 140 dör av det.

Alkohol ökar östrogennivån i blodet hos alla kvinnor, och höga östrogennivåer ökar risken för bröstcancer. Dessutom är alkohol i sig självt klassificerat som cancerframkallande.

Det rekommenderas att följa rekommendationen från Folkhälsomyndigheten om högst 7 produkter per vecka för kvinnor. På Apuls rekommenderar vi dock alltid att du dricker mindre än så. Vi kommer dock inte att försöka skrämma folk eller ta bort glädjen av ett glas vin. Men vi har ett ansvar att dela med oss av denna kunskap så att alla kan fatta beslut om när och hur mycket de vill dricka.

Övervikt och motion

Överviktiga kvinnor löper större risk att få bröstcancer än normalviktiga kvinnor. Det är helt klart att det finns en koppling mellan fysisk aktivitet och bröstcancer.
Det är inte känt exakt hur fysisk aktivitet förebygger bröstcancer, men det verkar som om fysisk aktivitet sänker östrogennivåerna i kroppen.

De mest fysiskt aktiva kvinnorna har 14 procent lägre risk att drabbas av bröstcancer jämfört med kvinnor som är minst fysiskt aktiva.

Vi rekommenderar att du följer Folkhälsomyndighetens rekommendation att vara fysiskt aktiv 30 minuter om dagen och att få upp pulsen 2-3 gånger i veckan i minst 20 minuter. Om du är fysiskt aktiv minskar du risken för bröstcancer och en rad andra sjukdomar och tillstånd. Motion är alltid ett bra val, och vi kommer senare att tala om vilken typ av motion du kan göra som cancerpatient.

Graviditet och menstruationscykel

Stamcellerna i bröstet mognar fullt ut först vid den första graviditeten. Ju längre tid det tar för stamcellerna att mogna, desto större är risken för bröstcancer. Kvinnor som får barn i unga år har därför lägre risk än kvinnor som får barn i högre ålder eller som inte får barn alls.

Risken för bröstcancer ökar ju fler menstruationscykler en kvinna har under sin livstid. Kvinnor som föder många barn har därför en lägre risk att utveckla bröstcancer. Detta beror på de färre menstruationscyklerna och på att det inte finns samma hormonella påverkan under amningsperioderna.

Kvinnor med tidig första menstruation och/eller sent klimakterium löper också en ökad risk eftersom de genomgår flera menstruationscykler. Detta gäller även kvinnor som får hormonbehandling efter klimakteriet, eftersom det förlänger den hormonella påverkan på bröstvävnaden.

Detta kan du göra för att minska din risk för bröstcancer

Du kan göra mycket för att minska risken för bröstcancer. På Apuls är våra kärnvärden träning och hälsa, vilket innebär att vi alltid rekommenderar alla att göra det som är bäst för deras kropp och hälsa. Du kan:

Begränsar ditt alkoholintag
Var fysiskt aktiv
Minska i vikt om du är överviktig
För att få barn tidigt i livet
Är även dina barn
Inte ta hormontillskott efter klimakteriet

Stress, rökning, depression och kost har ingen påvisbar inverkan på risken för bröstcancer.

Symtom och vad du ska tänka på

Som regel är det kvinnorna själva som märker symptomen. Det mest kända och normala symptomet på bröstcancer är en knöl i bröstet. Men det finns andra saker att vara uppmärksam på, och det är förändringar eller oegentligheter i bröstet.

Var medveten om din kropp och hur dina bröst känns. Alla bröst är olika. Det som är normalt för en kvinna behöver inte vara det för en annan. Bröstet kan också se och kännas olika beroende på när du har din menstruationscykel och din ålder.

Det är viktigt att känna till dina bröst och att gå till läkaren om du märker oförklarliga förändringar.

Det bästa sättet att upptäcka bröstcancer är mammografiscreening, som erbjuds alla kvinnor i åldern 50-69 år, och det rekommenderas att du deltar i dessa screeningar. Men du kan också göra en självundersökning av brösten. Det är dock inte lätt att undersöka brösten själv och kvaliteten på undersökningen varierar mycket från kvinna till kvinna. Forskningen har inte kunnat visa att systematisk regelbunden självundersökning förbättrar upplevelsen eller att självundersökning är bättre än allmän kroppsmedvetenhet. Många kvinnor hittar knölar som inte är cancerartade, vilket kan orsaka onödig oro. Det är dock klokt att vara medveten om dina bröst och att gå till läkare om:

Du känner en hård, tom klump i bröstet som inte går att flytta runt
Du känner en förtjockning i bröstet eller armhålan
Blod eller klar vätska kommer från bröstvårtan eller bröstvårtan börjar dra sig tillbaka
Du märker förändringar i brösten, till exempel att huden dras in, eventuellt rynkas, eller att huden på bröstet blir knubbig som en apelsin
Du får sår/eksem på bröstvårtorna
Inflammationsliknande rodnad, värme och svullnad

Förändringarna är ofta godartade och bröstcancer är mycket sällsynt hos kvinnor under 30 år, men för att vara på den säkra sidan bör du be din läkare kontrollera om du upplever några förändringar.

Hur man gör en självundersökning

1. Titta på dig själv när du står eller sitter

Sitt eller stå framför en spegel med lösa, avslappnade armar. Se till att belysningen är bra. Ta dig tid att titta på dina bröst. Ofta är de något annorlunda. Det ena bröstet är något större än det andra och hos många kvinnor är det ena bröstet något lägre än det andra.

Notera om brösten har ändrats från tid till annan. Sök efter:

förändringar i bröstets form
förändringar i bröststorlek
förändring av bröstvårtan (till exempel eksem)
Sekretion eller blödning från bröstvårtan
Intraktioner i bröstet eller bröstvårtan
Sår eller svullnader (utsprång) på bröstet eller bröstvårtan
Rödhet eller vener som är tydligare än normalt

2. Titta på dig själv med upphöjda armar

Starta undersökningen stilla med armarna upphöjda över huvudet. Titta sedan på dina bröst medan du långsamt höjer båda armarna över huvudet.

Var särskilt uppmärksam på bröstvårtan:

Tar den sig inåt på vissa ställen men inte på andra?
Har du några andra hudfördjupningar?

Leta också efter intryckningar på bröstets undersida, som kan vara svåra att se när du står avslappnad.

3. Känn dig själv när du reser dig upp

När du har tittat ordentligt på dina bröst är det dags att känna efter. Först känner du när du står upp. Känn på bröstet med en platt hand och fingrarna sammanfogade. Det är lättast att känna på brösten när de är täckta av kräm eller tvål. Föreställ dig att du delar upp ditt bröst i kvartar med hjälp av en vertikal och horisontell linje och känn på varje kvart systematiskt. Börja från kvartsens ytterkant och för handen mot mitten - det vill säga mot bröstvårtan. Längs sidorna är bröstet ofta det tjockaste och mest knutna. Särskilt unga kvinnor har ofta lite klumpiga bröst, men dessa klumpar är nästan alltid godartade. Det viktigaste är att hålla ett öga på om knölarna förändras. Därför är det viktigt att lära känna sina bröst när man är ung. Om du är osäker på om en knöl är betydande eller om den har förändrats bör du alltid gå till en läkare.

4. Undersökning av axilla

Undersök först armhålan medan du fortfarande står. Lyft armen halvvägs och placera tre av fingrarna på den motsatta handen högt upp i den armhåla du vill undersöka. Låt sedan armen hänga avslappnad medan du undersöker armhålan efter lymfkörtlar som känns nästan som små ärtor. Det är inte ovanligt att man känner lymfkörtlar om man känner noga. Det du ska leta efter är noder som är större än en centimeter, noder som förändras eller nya noder.

Det finns många orsaker till förstorade lymfkörtlar och de allra flesta är ofarliga. Det är ovanligt att bröstcancer visar sig enbart som en knöl i armhålan - om det är bröstcancer finns det vanligtvis alltid en knöl i bröstet. Men för att vara på den säkra sidan bör du kontakta din läkare om du märker en märkbar knöl i armhålan.

5. Känn på bröstet när du ligger ner

Upprepa hela känslan av bröstet och armhålan medan du ligger ner. Särskilt den nedre delen av bröstkorgen är ofta lättare att känna i detta läge. När du undersöker armhålan ska du göra det först med armen nedåt vid sidan av dig och sedan med armen upphöjd över huvudet.

Vad kan jag göra som anhörig/vän till en person med cancer?

Det kan vara svårt att veta vad man ska säga till en vän, kollega eller familjemedlem som har cancer. Kan du fråga om det? Stör du? Vad händer om han eller hon blir upprörd? Och vad vill du egentligen göra själv?

Många cancerpatienter är verkligen glada över att människor runt omkring dem tänker på dem och visar dem. Ibland kan det vara en stor lättnad att få hjälp utifrån.

Men du måste också tänka på vad du vill hjälpa till med. Kanske vill du erbjuda praktisk hjälp? Det kan handla om att klippa gräsmattan eller laga mat till frysen.
Kanske vill du hjälpa till känslomässigt? Detta kan du göra genom att lyssna och erkänna den cancersjuka personens känslor.

Giv det stöd du kan - oavsett hur du känner till den cancersjuka personen.

Om du vill hjälpa någon som har haft cancer

Det kan vara svårt att veta vad man ska säga till någon som har haft cancer. Men det kan vara en bra idé att säga att du vet att personen har cancer. Då kan personen inte tvivla på att du vet.

Om du inte är säker på hur du bäst ska ge stöd är det en bra idé att fråga. Du kan till exempel fråga:

Skulle det hjälpa dig om jag kom och klippte gräset/tog med mat till frysen?
Var det okej om jag ringer eller tittar förbi då och då, eller behöver du lugn och ro?

Genom att erbjuda valmöjligheter gör du det lätt för cancerpatienten att säga nej till ett erbjudande om hjälp om den inte behövs.

Många cancerpatienter måste vänja sig vid den nya situation som sjukdomen har medfört, och vissa vill inte ta emot hjälp.

För många cancerpatienter är det skönt att inte behöva be om hjälp själv. Kom därför med konkreta förslag på hur du kan och vill hjälpa till. Till exempel:

Fråga om cancerpatienten behöver något från snabbköpet när du ändå går och handlar
Fråga om du ska ta med deras barn på fotboll när du tar med ditt eget barn
Vänligen kör till undersökning eller behandling
Bak extra portioner mat till frysen
Var snäll och klipp gräsmattan eller rasta hunden
Bjud in barnen hem till dig för en lekdag då och då
Angenämt att rengöra
Säg att du ska vattna växterna eller ta hand om boskapen om den cancersjuke måste läggas in på sjukhus

Villkor för att inleda samtalet

Det kan vara svårt att inleda en konversation, men prova följande:

Jag är ledsen att höra att du har cancer
Jag har tänkt mycket på dig efter att ha hört att du har blivit sjuk
Hur känner du dig?

Om den cancersjuke får tårar i ögonen eller börjar gråta när samtalet handlar om sjukdomen kan du säga: Jag kan se att du är påverkad. Är det okej att prata om det, eller vill du hellre att vi pratar om något annat?

Hjälp till att skapa pauser från sjukdom

När du har cancer kan sjukdomen och behandlingen ta upp mycket av dina tankar. En del cancerpatienter mår bra av att dela med sig av sina tankar, men de kan också bli så fulla att det kan vara skönt att ta en paus från dem.

Du kan hjälpa till genom att ställa frågor och prata om andra ämnen än sjukdomen. Dessutom kan du göra följande för att skapa pauser och avkoppling:

Ta med cancerpatienten på en promenad på stan, till ett café, på bio eller någon annanstans
Se på tv tillsammans
Gå en promenad tillsammans
Badda i en bubbelpool eller få massage
Lav en eftermiddag
Om cancerpatienten är sängliggande kan du erbjuda cancerpatientens partner att ta en paus hemifrån och stanna hos cancerpatienten i några timmar

Om du blir ombedd att göra något som du inte vill

Du kan bli ombedd att göra något som du inte vill göra. Du kan till exempel bli ombedd att delta i ett möte eller en undersökning, men du känner att du inte klarar av det. Det är alltid okej att säga nej till något som du inte känner att du klarar av. Men ibland kan det vara svårt att säga nej.

Om du vill hjälpa till med andra uppgifter kan du föreslå att du gör den här i stället för den som du inte vill göra.

Om du tycker att du är skyldig cancerpatienten en anledning att säga nej är det oftast bäst att säga som det är. Många människor med cancer förstår detta.

Husk

Många cancerpatienter behöver känna att du känner med dem och att du kan ta hänsyn till deras känslor
Du kan inte säga något som kan ta bort sjukdomen
Du kan inte säga något som tar bort deras oro för sjukdomen

Liv med bröstcancer

Hur du känner dig under och efter bröstcancerbehandlingen varierar mycket. Om du har genomgått en större operation för att ta bort ett bröst kan du behöva lära dig att leva med en förändrad kropp och kroppsuppfattning. Många människor kan också uppleva biverkningar. Vissa cancerpatienter upplever till exempel perioder av extrem trötthet.

Du kan göra mycket själv för att få ett bra liv under processen. På Apuls fokuserar vi på träning och kost för ett hälsosamt liv, och träning och kost har faktiskt en positiv inverkan om du har cancer.

Rörelse under cancer

Det finns en ökande medvetenhet om betydelsen av fysisk aktivitet i förhållande till överlevnad och livskvalitet hos kvinnor med bröstcancer.

En rad studier har visat att kvinnor med bröstcancer som motionerar upplever mindre trötthet och depression och har högre livskvalitet jämfört med kvinnor som inte motionerar. Ett antal studier har också visat att fysisk aktivitet har en positiv effekt på överlevnaden. De har visat en minskad risk för återfall och en minskad risk för att dö i bröstcancer.

Om du har cancer är det alltså bra för dig att fortsätta träna och röra på dig. Om du inte tränade innan du blev sjuk kan det löna sig att börja när du har fått diagnosen bröstcancer. Efter cancerbehandling kan motion hjälpa dig att stärka din kropp igen.

Efter behandling och kirurgi behöver vissa personer också rehabilitering eftersom de har fysiska problem. Detta är något som läkaren kommer att bedöma och detta sker vanligtvis tillsammans med en sjukgymnast.

Utbildning kan:

Mental trötthet - även om du får kemoterapi
Öka din kondition och muskelstyrka
Förbättra ditt välbefinnande
Gör din allmänna hälsa - ditt hjärta, din cirkulation och ditt blodtryck

Hur man kan uppnå fysisk aktivitet i vardagen

Som utgångspunkt kan du träna så mycket du kan och vill. Naturligtvis ska du alltid vara medveten om kroppens signaler och reagera på dem. Om du är osäker kan du prata med din läkare eller sjukhuspersonal om hur mycket du kan träna.

Stå, lek, hoppa, dansa - använd varje tillfälle att aktivera din kropp - här på apuls gör vi allt vi kan för att ge människor möjlighet att leva ett aktivt liv. Vi är alltid beredda att hjälpa och vägleda dig när det gäller träningsutrustning etc.

Träning är inte bara att springa till gymmet eller spendera 30 minuter på motionscykeln i vardagsrummet. Rörelse och motion kan vara många olika saker, så länge du får kroppen att röra sig och pulsen att stiga, till exempel när du: tar trapporna på jobbet, tvättar golvet, går ut med hunden eller bara arbetar i trädgården hemma.

Tips för att få in rörelse i vardagen

Om du befinner dig på en plats där du måste sitta still länge, se till att du tar pauser mellan gångerna, stå upp och gå runt om möjligt
Ta trapporna istället för rulltrappor och hissar
Vänta dig vid att använda toaletten längst bort från dig (om det finns fler alternativ)
Allt hushållsarbete kräver rörelse, så prioritera uppgifter i hemmet om du klarar av det (matlagning, städning, tvätt, trädgårdsarbete osv.)

Få eller ta cykeln i stället för bilen när du bara ska göra en kort resa
Lavakaffe-datum i det fria. Börja med en kort promenad före kaffet eller ta med dig kaffe i en termos
Lämna fasta promenadarrangemang, t.ex. med en granne
Använd en stegräknare. Den hjälper dig att hålla reda på hur många steg du tar varje dag - och motiverar dig att gå mer
Gå korta promenader om du inte orkar något annat

Mat vid cancer

Om du kan äta som du brukar utan att gå ner i vikt är den mat som är hälsosam för dig som cancerpatient exakt densamma som den mat som är hälsosam för alla andra.

Ett viktigt mål med att äta hälsosamt, oavsett om du har cancer eller inte, är att behålla en normalvikt.

Övervikt ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer. Undervikt är inte heller bra när du går igenom en krävande cancerbehandling.

Om du behöver behålla en normal vikt kan du följa nedanstående råd.

1. Ät en varierad kost

Genom att äta ett brett utbud av grönsaker, frukt, spannmål, fisk och kött ser du till att din kropp får alla de näringsämnen den behöver. Det är mycket bättre att få i sig alla näringsämnen du behöver än att få i sig mycket stora mängder av några få.

2. Sänk köttet

Danska Cancerfonden rekommenderar att man inte äter mer än 500 gram nötkött, kalvkött, lammkött och griskött (ofta kallat rött kött) per vecka. Rött kött ökar risken för cancer - särskilt tarmcancer - när det äts i stora mängder. Detta beror troligen på en kombination av ett ofta högt innehåll av mättat fett, cancerframkallande ämnen i köttet, t.ex. nitratföreningar, och bildandet av cancerframkallande ämnen när köttet steks eller grillas på hög värme.
Observera att termen "rött kött" i detta sammanhang inte har något att göra med hur väl genomstekt köttet är. Det är helt enkelt en allmän term för kött från nötkött, kalvkött, lammkött och griskött. De 500 grammen gäller oavsett om köttet är tillagat eller inte.

I stället för rött kött kan du äta fisk, skaldjur och fågel, som är magra och proteinrika alternativ. Torkade bönor, kikärter och linser är också bra proteinkällor.

3. Ät fullkorn - som råg

Helkorn har en effekt mot cancer. Det beror delvis på att fibrerna i fullkorn är bra för tarmsystemet och matsmältningen. Det beror delvis på att fullkorn är mättande och därför hjälper oss att hålla en normal vikt, vilket bidrar till att förebygga cancer.

Solrosfrön och linfrön gör att brödet ser grovt ut, men de är inte bra källor till fullkorn. De ger inte ett högre fiberinnehåll - men de ger ett högre fettinnehåll. De innehåller också mycket tungmetall kadmium, som ackumuleras i kroppen. Solrosfrön och linfrön bör därför endast ätas i begränsade mängder. Det rekommenderas därför att välja råg.

4. Välj framför allt flytande fetter

De omättade fetter som kallas enkelomättade fettsyror och omega-3-fettsyror är särskilt bra att få i sig. De finns främst i vegetabiliska oljor som raps- och olivolja och i fisk. Mandlar och nötter är också bra källor till både nyttiga fetter och fibrer. Å andra sidan är det bra att dra ner på de fetter vi får från animaliska produkter som kött och smör, som innehåller mycket mättade fettsyror.

5. Ät frukt och grönsaker, särskilt kål och grova grönsaker

Ett frukt- och grönsaksätande bidrar till att förebygga fetma, vilket är en viktig del av en cancerförebyggande kost. Samtidigt är frukt och grönsaker goda källor till ett antal vitaminer och mineraler, och de är också rika på fibrer och andra hälsosamma växtämnen.

Det är bra att äta en mängd olika frukter och grönsaker - särskilt de grova. Särskilt kål och lök har visat sig ha positiva egenskaper mot cancer.

Bär och örter verkar också ha en särskilt god effekt mot cancer.

Om du inte gillar att äta frukt och grönsaker är det också populärt att göra juice av frukt och grönsaker. Juice innehåller ofta mycket energi i form av fruktsocker. Juice kan till exempel vara bra om du känner dig illamående, men den kan inte ersätta en måltid eftersom du inte får i dig alla näringsämnen och fibrer när frukt och grönsaker pressas till juice. Ett bättre alternativ kan vara smoothies, där frukt och grönsaker blandas.

6. Kontrollera etiketten - välj produkter med få och igenkännbara ingredienser

I dag äter vi många industriellt framställda livsmedel med långa produktetiketter. Det finns inte nödvändigtvis något ohälsosamt eller cancerframkallande i en produkt bara för att ingrediensförteckningen är lång. Men man vet inte vilka effekter alla tillåtna tillsatser eller de många olika blandningar av tillsatser som finns i våra livsmedel har. Därför är det en bra säkerhetsprincip att börja med produkter som inte innehåller för många ingredienser och där du kan känna igen de råvaror som anges i ingrediensförteckningen.

Additionerna nitrat, nitrit och rökaromer, som ofta tillsätts i charkuterier och rökprodukter, är cancerframkallande.

7. Spara på tillsatt socker och salt

Det finns inga definitiva bevis för ett negativt samband mellan socker i livsmedel och cancer. Som en allmän regel rekommenderas dock att man drar ner på tillsatt socker i maten om man vill behålla en normalvikt.

Man vet ännu inte mycket om salt i mat och cancer, men studier visar att en hög salthalt i mat ökar risken för magsäckscancer. Det ökar också risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Den danska cancerföreningen rekommenderar därför att man minskar på tillsatt salt och starkt saltade livsmedel, till exempel kallskuret.

8. Om du går ner mycket i vikt gäller andra regler

Om du på grund av sjukdom eller behandling går ner mycket i vikt eller har en mycket liten aptit är det viktigaste syftet med maten att förhindra att du går ner i vikt. Du bör därför äta mat som innehåller mycket energi, även i små portioner.

Detta innebär att tills din vikt och aptit återgår till det normala bör du strunta i de sju tipsen ovan och istället tänka på att äta mat som innehåller mycket fett och ger dig protein. Skär i stället ner på de livsmedel som vi vanligtvis anser vara hälsosamma - frukt, grönsaker och fullkorn - eftersom de mättar mycket men innehåller lite energi.

6 bra grupper av råvaror

Helkorn (alla sorters spannmål, särskilt råg)
Lök (alla sorters lökar, t.ex. gräslök, rödlök, vitlök och vårlök)
Kål (alla sorters kål, t.ex. blomkål, spetskål, rödkål och broccoli)
Björn
Fisk och skaldjur
Kryddor och örter

Vi hoppas att du har blivit mer kunnig om bröstcancer och att du, om du känner någon eller själv kämpar med bröstcancer, kan använda dig av några av de ämnen och råd som vi listat här i blogginlägget.

Om du vill hjälpa till med stödet kan du kolla in vårt rosa sortiment här. Låt oss förenas för att bekämpa cancer och stödja bröst.