Knäträning – tips och övningar för styrka, rörlighet och stabilitet

Starka och rörliga knän kan göra det lättare att gå, resa sig, kliva i trappor och vara aktiv i vardagen. Knäleden arbetar tillsammans med musklerna i lår, höfter och bål, och därför handlar knäträning inte bara om själva leden. Genom att kombinera rörlighet, styrka, balans och kontrollerade rörelser kan träningen anpassas till olika mål och förutsättningar.

Om knät redan gör ont, är svullet eller känns instabilt bör besvären bedömas av fysioterapeut eller vårdcentral innan ett nytt träningsprogram påbörjas. Efter en skada eller operation ska instruktionerna från vården alltid gå före generella övningsförslag. Avbryt en övning om smärtan blir tydligt starkare, om svullnaden ökar eller om rörelsen känns osäker. En viss tillfällig reaktion kan förekomma när belastningen förändras, men träningen behöver anpassas efter hur knät reagerar under de följande timmarna och dagen efter.

Träna knäna vid artros

Knäartros är vanligt och kan ge stelhet, smärta och en känsla av att knät fungerar sämre i vissa situationer. Artros kan påverka människor på olika sätt. Vissa har tydliga förändringar på röntgen men begränsade besvär, medan andra upplever betydande smärta utan att förändringarna syns lika tydligt. Därför bör både symtom, funktion och vardagssituation vägas in.

Regelbunden rörelseträning och styrketräning är vanligt förekommande delar av behandlingen vid knäartros. Träningen botar inte artros, men den kan vara en del av en plan som syftar till bättre funktion och mindre besvär över tid. En fysioterapeut kan hjälpa till att välja belastning, övningar och progression utifrån knäets rörlighet, styrka och aktuella symtom.

Vad är knäartros?

Artros innebär förändringar i en led där bland annat ledbrosk, ben och andra vävnader påverkas. Tillståndet utvecklas inte av en enda orsak. Ärftlighet, tidigare ledskador, upprepad belastning, ålder och muskelstyrka är exempel på faktorer som kan ha betydelse. Det är därför missvisande att beskriva artros som ett resultat av enbart överanvändning.

Symtom

Vanliga besvär är stelhet, ömhet och smärta vid belastning. Knät kan också kännas stelt efter vila eller vid de första stegen på morgonen. Besvären kan variera från dag till dag och påverkas bland annat av aktivitetsnivå, återhämtning och hur mycket knät belastas i vardagen.

Ledens form kan förändras vid artros, men en röntgenbild berättar inte ensam hur mycket besvär en person har. Bedömningen görs därför vanligtvis utifrån symtom och undersökning. Vid kvarstående eller besvärande knäsmärta är det klokt att söka professionell bedömning.

Vikt och belastning

Knäna är viktbärande leder. En hög kroppsvikt kan innebära större mekanisk belastning vid exempelvis gång, trappor och uppresningar. För personer som har övervikt och knäartros kan viktminskning vara en del av en individuell behandlingsplan. Det finns ingen bestämd mängd kilo som passar alla, och fokus bör ligga på långsiktigt hållbara vanor snarare än en viss siffra.

Bedömning och behandling

Behandling vid knäartros består ofta av information, egenvård, rörelseträning och fysioterapi. Styrka i lår och höfter samt rörlighet i knäleden är vanliga fokusområden. Promenader, cykling, vattenbaserad träning och styrketräning kan passa olika personer, men intensitet och övningsval behöver anpassas.

Träningen bör byggas upp gradvis. Det kan vara mer användbart att träna lite och regelbundet än att genomföra ett mycket krävande pass och därefter behöva flera dagars återhämtning. Om symtomen förändras tydligt bör programmet justeras tillsammans med fysioterapeut.

Fem vanliga frågor om artros

1. Ökar motion risken för artros?

Vanlig fysisk aktivitet är inte i sig ett skäl att undvika rörelse. Regelbunden aktivitet och styrketräning används ofta som en del av artrosbehandling. Däremot kan en snabb ökning av träningsmängden, upprepade mycket höga belastningar eller träning trots tydliga symtom skapa behov av anpassning. Elitidrott och tidigare större ledskador kan också innebära andra förutsättningar än vanlig motion.

2. Påverkar kroppsvikten risken för knäartros?

Kroppsvikt är en av flera faktorer som kan ha betydelse för knäartros. Högre belastning på knäleden kan göra vissa aktiviteter mer krävande. Om viktminskning är relevant kan vårdcentral, fysioterapeut eller dietist bidra med stöd som tar hänsyn till hälsa, matvanor och vardag.

3. Kan idrottsskador öka risken för artros?

Tidigare skador på knäleden, exempelvis korsbands- eller meniskskada, kan vara förknippade med en högre risk för senare artros. Tidsförloppet varierar och det går inte att förutsäga exakt hur en enskild persons knä kommer att utvecklas. Rehabilitering och återgång till aktivitet bör därför planeras efter skadans typ och läkning.

4. Är artros ärftligt?

Ärftlighet kan påverka risken för artros, men artros följer inte ett enkelt mönster där en enda genetisk förändring avgör utfallet. Även ålder, tidigare skador, belastning och muskelstyrka kan spela in. Att artros finns i familjen betyder därför inte att besvär är oundvikliga.

5. Vilken träning passar vid knäartros?

Det finns ingen enskild träningsform som är bäst för alla. Styrketräning, cykling, promenader, simning och annan konditionsträning kan vara alternativ beroende på symtom och preferenser. Välj en aktivitet som går att genomföra regelbundet och anpassa rörelseomfång, tempo och motstånd efter knäets reaktion.

GLA:D och strukturerad artrosträning

GLA:D är ett strukturerat utbildnings- och träningskoncept för personer med artros. Grundtanken är att kombinera kunskap om tillståndet med övningar som tränar styrka, rörelsekontroll och funktion. Upplägg, tillgänglighet och hur programmet genomförs kan variera mellan mottagningar.

Övningarna kan anpassas till flera svårighetsnivåer. En fysioterapeut kan hjälpa till att hitta en nivå där rörelsen är kontrollerad och belastningen går att återhämta sig från. Vid mer uttalade besvär, nylig skada eller planerad operation är individuell vägledning särskilt viktig.

När du använder ett strukturerat artrosprogram:

• Lär dig hur knä, höft och fot kan samverka i olika rörelser.
• Träna musklerna runt höft och knä med en belastning som passar din nivå.

Hur mycket bör du träna?

Träningsmängden behöver anpassas individuellt. Ett vanligt upplägg kan innehålla återkommande pass under flera veckor, men det går inte att lova en bestämd förbättring efter ett visst antal pass. Följ upp hur smärta, svullnad, rörlighet och vardagsfunktion förändras. Om du har svårt att hitta rätt nivå kan en fysioterapeut hjälpa till att planera progressionen.

Påverkan på smärta och funktion

För många personer med knäartros ingår träning i en behandlingsplan för att stödja funktion och hantera smärta. Effekten varierar mellan individer och kan påverkas av utgångsläge, träningsföljsamhet och andra behandlingar. Träningen bör beskrivas som en del av helheten, inte som en ersättning för all annan vård.

Förslag på delar i ett strukturerat träningsprogram

Ett program kan innehålla flera områden som kompletterar varandra:

• Uppvärmning och förberedande rörelser.
• Bålstabilitet och kontroll av bäckenet.
• Samspel mellan höft, knä och fot.
• Styrka i lår, höfter och säte.
• Uppresningar, trappsteg och andra vardagsrörelser.
• Nedvarvning och rörlighet.

Uppvärmning

En lugn uppvärmning kan göra det lättare att komma in i rörelsen och att upptäcka hur knät känns den dagen. Börja med låg belastning och öka tempot försiktigt. En träningscykel kan användas om det känns bekvämt. Annars kan du gå lugnt i rummet i ungefär fem minuter och variera riktningen utan att göra snabba vändningar.

• Cykla eller gå lugnt i fem till tio minuter.
• Välj ett tempo där du känner en måttlig ansträngning.
• Avsluta eller minska motståndet om knät reagerar tydligt.
• Försök att hålla rörelsen jämn och avslappnad.

Bål och bäcken

Övningar för bål och bäcken kan ge en stabil grund när benen arbetar. Börja med ett begränsat antal repetitioner och prioritera kontroll framför mängd. Ett generellt förslag är att börja med tio repetitioner och därefter öka mot två eller tre set med tio till femton repetitioner, om det passar din nivå. Du behöver inte följa samma dosering om du är nybörjare eller har pågående besvär.

En träningsboll kan användas, men en stol eller en fast yta kan ofta ge ett enklare alternativ.

Medelhög svårighetsgrad

Övning – bäckenlyft

• Ligg på rygg med böjda knän och underbenen på en boll eller med fötterna i golvet.
• Fördela vikten jämnt mellan benen.
• Låt armarna vila längs sidorna.
• Spänn sätet lätt och lyft bäckenet tills kroppen bildar en mjuk linje mellan axlar, höfter och knän.
• Sänk bäckenet långsamt och vila en kort stund.

Övning – kontrollerad överkroppsrörelse

• Ligg på rygg med böjda knän och fötterna på underlaget.
• Korsa armarna över bröstet.
• Lyft överkroppen en liten bit genom att spänna magen, utan att dra i nacken.
• Sänk överkroppen lugnt igen.
• Gör rörelsen mindre om du tappar kontrollen eller håller andan.

Höft-, knä- och fotposition

Vid stående övningar är det bra att arbeta med en stabil och kontrollerad benlinje. Höft, knä och fot behöver inte vara helt stilla eller identiska i varje rörelse, men undvik att tvinga fram en position som känns obekväm. Håll blicken framåt och använd stöd om balansen begränsar övningen.

Börja med ett antal repetitioner som du kan utföra med god kontroll. Öka gradvis när rörelsen känns stabil under flera pass. Om knät faller tydligt inåt eller utåt och du inte kan korrigera det utan att spänna dig, minska rörelseomfånget eller välj en enklare variant.

Stabil benlinje

Följande riktlinjer kan användas som utgångspunkt:

• Låt knät följa fotens riktning under den del av rörelsen där du belastar benet.
• Håll foten stadigt i underlaget när övningen kräver stående belastning.
• Arbeta inom ett rörelseomfång där du kan behålla kontrollen.

Medelhög svårighetsgrad

Övning – fram och tillbaka

• Stå på en balanskudde med vikten på ett ben.
• Placera det andra benet på en slät yta med en duk under foten.
• Glid försiktigt framåt och bakåt med det fria benet.
• Håll överkroppen så stilla som möjligt och böj stödbenet efter behov.
• Byt ben när du har avslutat serien.

Övning – åt sidan

• Stå med vikten på ett ben och använd vid behov en vägg som stöd.
• Placera en duk under det andra benets fot.
• För det fria benet långsamt åt sidan.
• Dra tillbaka benet med kontroll utan att vrida bäckenet.
• Byt sida och upprepa med det andra benet.

Benmuskler

Styrka i lår, höfter och säte är användbar i många vardagsrörelser. Elastiska band kan ge ett jämnt motstånd, men bandets färg eller styrka är inte en säker måttstock mellan olika märken. Välj ett motstånd som låter dig arbeta kontrollerat genom hela rörelsen och byt till ett tyngre band först när det nuvarande känns tydligt för lätt.

Gör gärna två eller tre set, men anpassa mängden efter dagsform och återhämtning. En fysioterapeut kan hjälpa dig att avgöra när det är lämpligt att öka belastningen.

Medelhög svårighetsgrad

Övning – höft utåt

Försök att hålla kroppen lång och undvik att luta överkroppen mer än nödvändigt. Om balansen är svår kan du hålla lätt i en stol. Höftmusklerna i stödbenet arbetar samtidigt som bålmusklerna hjälper till att stabilisera kroppen.

Du behöver ett träningsband som kan fästas säkert.

• Fäst bandet i något stabilt och placera den andra änden runt foten.
• Stå med vikten på stödbenet och håll knät lätt böjt.
• För det andra benet utåt mot bandets motstånd.
• Återgå långsamt och behåll en lätt spänning i bandet.
• Byt ben efter serien.

Övning – höft inåt

• Fäst bandet i något stabilt och placera det runt foten på det fria benet.
• Stå med stödbenet stadigt i golvet.
• För det fria benet in framför stödbenet utan att rotera hela kroppen.
• Återgå långsamt till startpositionen.
• Byt sida och arbeta med motsatt ben.

Övning – sittande knästräckning

• Fäst bandet bakom en stabil stol.
• Sitt med rak men avslappnad överkropp och bandet runt ena foten.
• Sträck knät framåt i en lugn takt.
• Sänk foten långsamt så att motståndet finns kvar genom rörelsen.
• Byt fot när serien är klar.

Övning – sittande knäböjning

• Fäst bandet framför stolen och placera det runt ena foten.
• Sitt stabilt och böj knät genom att föra foten bakåt.
• Återgå långsamt utan att låta bandet dra foten hastigt framåt.
• Arbeta inom ett rörelseomfång som känns kontrollerat.
• Byt fot och upprepa på andra sidan.

Övning – cirkel med benet

Gör rörelsen mindre om den känns obekväm. Det är bättre att röra benet långsamt inom ett hanterbart område än att försöka göra en stor cirkel utan kontroll.

• Stå med vikten på ett ben och håll vid behov i ett stöd.
• För det andra benet framåt, åt sidan och bakåt i en mjuk halvcirkel.
• Håll bäckenet så stabilt som möjligt.
• Återgå till startpositionen och vila kort.
• Byt ben.

Uppresningar och trappsteg

Uppresningar från stol och stegövningar liknar rörelser som förekommer i vardagen. Anpassa stolens höjd och stegets höjd efter din förmåga. En spegel kan användas för att observera benens riktning, men känslan i knät och förmågan att hålla balansen är minst lika viktig.

Börja med några få repetitioner och öka gradvis. Använd stöd om det behövs, särskilt om du nyligen har skadat knät eller känner dig ostadig.

Medelhög svårighetsgrad

Övning – resa sig från stol

Välj en högre stol om rörelsen känns tung. Placera stolen mot en vägg om den riskerar att glida.

• Sitt med fötterna parallella och ungefär höftbrett isär.
• Fördela vikten mellan båda fötterna.
• Luta överkroppen lätt framåt och res dig med hjälp av benen.
• Sträck upp kroppen utan att låsa knäna hårt.
• Sätt dig långsamt ner igen.

Övning – stegbräda

• Ställ in stegbrädan på en låg eller medelhög nivå.
• Placera ena foten på brädan och kliv upp med kontroll.
• Kliva ner med den andra foten och håll en jämn takt.
• Använd stöd om balansen är osäker.
• Byt vilket ben som börjar.

Nedvarvning och rörlighet

Avsluta gärna med lugn gång och mjuka rörlighetsövningar. Stretching ska kännas som en mild sträckning, inte som skarp smärta eller ett tryck inne i leden. Håll andningen lugn och undvik att studsa i ytterläget.

Under gångövningar kan du fokusera på en jämn rytm och på att låta stegen bli så naturliga som möjligt. Baklängesgång kräver mer uppmärksamhet och bör endast göras på en fri, plan yta med stöd nära till hands.

Övning – lugn gång

• Stå nära en fri yta eller framför en spegel.
• Gå framåt med korta, kontrollerade steg.
• Gå eventuellt bakåt med stöd och långsamt tempo.
• Observera hur höfter och knän rör sig.
• Avsluta om balansen känns osäker.

Övning – stretch av lårets framsida

• Stå nära en stabil stol eller vägg.
• Placera ena foten på stolen endast om du kan göra det säkert.
• Håll bäckenet neutralt och för höften försiktigt framåt.
• Stanna när du känner en mild sträckning på lårets framsida.
• Håll i ungefär tjugo till trettio sekunder och byt ben.

Övning – stretch av lårets baksida

• Använd vid behov en träningselastik.
• Ligg på rygg med ett ben böjt och det andra avslappnat.
• Placera bandet runt foten och håll i ändarna.
• Sträck benet uppåt så långt det känns bekvämt.
• Håll foten i en naturlig position och undvik att pressa knät.
• Håll sträckningen i tjugo till trettio sekunder och byt ben.

Bonusövningar för knä, höft och balans

Flygplanet

Den här balansövningen tränar kontroll i ett ben och rörelse i höft och överkropp. Håll i en vägg eller stol om balansen inte räcker till utan stöd.

• Stå med vikten på ett ben och håll det andra lätt bakom kroppen.
• Luta överkroppen framåt från höften medan bakbenet förs bakåt.
• Håll ryggen lång och bäckenet så stabilt som möjligt.
• För armarna åt sidorna om det känns bekvämt.
• Återgå lugnt och byt sida.

Knäböj mot stol

En stol kan fungera som avståndsmarkering och ge trygghet. Sätt dig inte helt om det inte är syftet med övningen.

• Stå framför en stabil stol med fötterna ungefär höftbrett isär.
• Låt tårna peka i en naturlig riktning.
• Böj knä och höft tills du nuddar stolen eller når ett bekvämt djup.
• Pressa genom fötterna och res dig långsamt.
• Upprepa i ett antal som du kan kontrollera.

Stretch av insidan av låret

• Stå med bred stans och håll fötterna stadiga.
• Böj det ena knät och för vikten åt sidan.
• Håll det andra benet längre och känn en mild sträckning på insidan av låret.
• Håll positionen i ungefär trettio sekunder.
• Byt sida och upprepa.

Träning efter knäskada eller operation

Efter en knäoperation är regelbunden träning ofta en viktig del av rehabiliteringen, men övningarna och tidpunkten ska styras av vårdens instruktioner. Knät kan behöva träna både rörlighet, styrka och funktion, men läkningen påverkas av vilken operation som har genomförts. Öka därför inte belastningen på egen hand om fysioterapeuten har gett andra råd.

Rehabiliteringen kan beskrivas i tre övergripande faser:

1. Rörlighets- och aktiveringsfas.
2. Styrke- och funktionsfas.
3. Idrotts- eller aktivitetsanpassad fas.

Rörlighets- och aktiveringsfas

I den tidiga fasen ligger fokus ofta på att återfå rörlighet enligt ordination, aktivera musklerna runt knät och hantera svullnad. Enkla övningar kan vara fotrörelser, försiktig böjning och sträckning samt spänning av lårmuskeln. Vilka övningar som passar beror på ingreppet och läkningen.

Styrke- och funktionsfas

När vården bedömer att det är lämpligt kan träningen gradvis omfatta mer belastning. Målet är att återfå styrka, kontroll och förmåga i rörelser som uppresning, gång och trappor. Belastningen ska ökas stegvis och följas upp utifrån svullnad, smärta och funktion.

Aktivitetsanpassad fas

Om målet är att återgå till en viss idrott eller fysisk aktivitet behöver träningen så småningom innehålla relevanta rörelser. Det kan handla om gång, löpning, vändningar, hopp, landningar eller riktningsförändringar. En fysioterapeut avgör när och hur sådana moment ska introduceras.

Vilka övningar ska du göra?

Det beror på skadan, operationen, läkningen och dina mål. Efter operation ska instruktionerna från fysioterapeut och kirurg prioriteras framför ett generellt träningsprogram. Om en övning inte går att utföra enligt planen, eller om knät blir mer svullet och smärtsamt, bör du be vården om råd.

Rehabilitering tar tid och progressionen är inte alltid linjär. Vissa dagar kan belastningen behöva vara lägre. Ett lugnt och systematiskt upplägg gör det lättare att följa hur knät reagerar.

Löparknä

Löparknä är ett vanligt namn för smärta på utsidan av knät som ofta uppstår i samband med löpning eller annan upprepad belastning. Besvären kan komma när träningsmängden ökar snabbare än kroppen är van vid. Smärtan kan börja under passet och tillta efter hand, men andra tillstånd kan ge liknande symtom.

Vanliga situationer att se över

• En snabb ökning av distans, tempo eller antal pass.
• Löpning i nedförsbackar eller på sluttande underlag.
• Otillräcklig återhämtning mellan belastande pass.
• En träningsform eller teknik som för närvarande överstiger vävnadens tolerans.

Symtom

• Smärta på utsidan av knät, ofta under löpning.
• Ömhet som kan bli tydligare efter en stunds aktivitet.

Vad kan du göra?

• Minska tillfälligt belastningen, längden eller intensiteten på löppassen.
• Välj en alternativ aktivitet som känns bättre, exempelvis lugn cykling.
• Återgå stegvis när besvären har minskat.
• Se över återhämtning, underlag och träningsupplägg.
• Sök fysioterapeut om besvären kvarstår eller återkommer.

Bygg upp knäna med styrketräning

Övningarna nedan kombinerar styrka, balans och kontroll i ben och höfter. De kan användas som inspiration vid allmän träning, men är inte ett individuellt rehabiliteringsprogram. Om du har haft en knäskada bör övningsval och belastning anpassas efter den plan du fått från vården.

Börja med ett antal repetitioner som lämnar marginal till tekniken försämras. Det är inte nödvändigt att träna till total utmattning för att få ett meningsfullt pass. En praktisk start kan vara två till fyra set med sex till femton repetitioner, beroende på övning och erfarenhet. Vila så länge att du kan utföra nästa set med god kontroll.

Knäböj

Stå med fötterna ungefär höftbrett isär. För höfterna bakåt och böj knäna så långt du kan utan att tappa kontrollen. För armarna framåt om det hjälper balansen. Pressa genom fötterna och återgå långsamt till stående.

Välj ett mindre djup eller använd en stol som stöd om rörelsen känns osäker.

Enbensknäböj med stöd

Stå nära en vägg eller stol och för över en del av vikten till ett ben. Håll det andra benet lätt framåt eller låt tårna vila i golvet. Böj stödbenet lite och pressa upp igen. Fokusera på att knät följer fotens riktning.

Stående höftfällning

Stå på ett ben med lätt stöd nära till hands. Luta överkroppen framåt från höften och för det fria benet bakåt. Håll ryggen lång och återgå därefter till startpositionen. Rörelsen ska vara långsam och balanserad.

Kontrollerat steg framåt

Stå med fötterna tillsammans och ta ett lugnt steg framåt. Böj knä och höft i den mån du kan behålla kontrollen. Pressa dig tillbaka till startpositionen och byt ben. Håll överkroppen upprätt och undvik att skynda genom rörelsen.

Bencurl på boll

Ligg på rygg med båda fötterna på en träningsboll. Lyft bäckenet om det känns stabilt och dra bollen försiktigt mot kroppen. Rulla tillbaka långsamt. Om övningen är för krävande kan bäckenet vila på golvet.

Bencurl på ett ben

Ligg på rygg med ena foten på bollen och det andra benet lätt lyft. Lyft bäckenet om du kan hålla kontrollen och dra bollen mot kroppen. Återgå långsamt och byt sida. Gör rörelsen mindre om bäckenet roterar eller krampen tar över.

Knäträning med elastiskt band

Ett elastiskt träningsband kan ge motstånd utan att du behöver använda tunga vikter. Det finns band med olika motstånd och längder. Välj ett band som kan förankras säkert och kontrollera att fästpunkten håller innan du börjar.

Bandet ska inte skapa ryckiga rörelser. Arbeta lugnt både när du pressar mot motståndet och när du återgår. Om huden eller foten domnar, om bandet glider eller om leden reagerar tydligt bör du avbryta och justera upplägget.

Sittande benspark

Sitt på en stabil stol och fäst bandet bakom dig eller runt stolens ben enligt bandets konstruktion. Placera bandet runt ena foten. Sträck knät framåt och återgå långsamt. Håll bäckenet stilla och byt ben efter serien.

Assisterad knäböjning

Ligg på mage eller rygg beroende på vilken variant som känns mest kontrollerad. Använd bandet för att hjälpa till med knäets böjning, men dra aldrig så kraftigt att du pressar in i smärta. Håll kort i ett bekvämt läge och återgå långsamt.

Stretch av lårets baksida

Ligg på rygg och placera bandet runt foten. Lyft benet tills du känner en mild sträckning på lårets baksida. Håll knät så avslappnat som möjligt och stanna innan det blir obehagligt. Byt ben efteråt.

Knäböj med band

Stå på bandet med båda fötterna och håll ändarna i händerna. Böj knä och höft i ett kontrollerat djup och res dig igen. Anpassa bandets längd så att motståndet är jämnt utan att axlarna dras framåt.

Utrustning för knäträning

För knäträning kan en stol, träningsmatta, träningsboll, balanskudde, träningsband eller träningscykel vara användbara hjälpmedel. Utrustningen ska göra rörelsen enklare att kontrollera, inte tvinga knät in i ett visst läge.

Mät den yta där utrustningen ska användas och kontrollera att underlaget är stabilt. Vid balansövningar bör det finnas en vägg eller stadig möbel nära till hands. Läs produktens instruktioner och välj motstånd efter din egen nivå.

Om du är osäker på vilken utrustning som passar kan en fysioterapeut hjälpa dig att bedöma vilka funktioner som är relevanta för just din träning.

Träningsutrustning och träningsmaskiner hos Apuls

Hos Apuls finns träningsutrustning och träningsmaskiner för hemmaträning, styrka, rörlighet och kondition. Utforska alternativ som träningsband och balanskuddar när du vill skapa en träningsmiljö som passar dina förutsättningar.

Välj utrustning med hänsyn till utrymme, stabilitet, motstånd och hur den ska användas. Vid pågående knäbesvär bör utrustningen ses som ett komplement till individuell rådgivning, inte som en ersättning för medicinsk bedömning.

Källor: Artros - 1177, Träning efter en knäledsoperation - 1177, Löparknä - 1177, Börja träna styrka - 1177, Knäledsartros - 1177.